tirsdag 13. juli 2010
lørdag 10. juli 2010
takk til generalen
generaljobben i kveld bekrefter et par ting: 1. bandet funker som ei kanonkule for tida. bedre enn noen gang er fristende å si, men sånt er jo ikke målbart, så vi nøyer oss med å si: vi gleder oss til el reservado-festivalen. 2. jamesfansen er en praktfull gjeng. en uventet kombinasjon av mennesker som alle er helt fantastiske å spille for. 3. generalen har en atmosfære som er vanskelig å overgå. takk til jørgen, frank og jamesfansen. vi ses!
(bilder fra kvelden kommer snart.)
(bilder fra kvelden kommer snart.)
mandag 5. juli 2010
iTunes
nå finnes vi faktisk også på iTunes. om ikke off line-modus er godt nok, får du stikke innom her. legger merke til at coaster og j f sebastian er for lange til å kunne kjøpes som enkeltlåter. dette er ikke noe vi har funnet på. kunne vi fått bestemme, ville også disse være tilgjengelige for 8,- stk. men, men. vil du handle, anbefaler vi uansett å kjøpe heile skiva. den er verdt pengene. tror du oss ikke? sjekk spotify.
søndag 4. juli 2010
et blikk tilbake: deepdive magazines omtale av 'brain banana'
svenske deepdive ga oss en smule oppmerksomhet rundt 'brain banana'. vi fikk kun seks av ti poeng, så det var ikke den beste anmeldelsen skiva fikk, men det var allikevel den vi likte best, både når det skrives om det 'extremt tråkiga og smaklösa skivomslaget' og når de forteller at det høres ut som om 'helvetet brutit löst i studion'. les selv:
Bakom det extremt tråkiga och smaklösa skivomslaget till James Bands "The electric eel has got me by the brain banana" (citat "lånat" ur Simpsons) döljer sig inte mindre än tolv låtar. Skivan är bandets sjätte, och släpps på sätt och vis för att fira tio år som band. De fyra norrmännen härjar vilt, hit och dit, med en massa synthesizers, stränginstrument, pianon, diverse slagverk, givetvis sång och tre instrument som på engelska heter "hammond", "rhodes" och "wurlitzer". Enligt de själva spelar de en blandning av progressiv rock, psychedelia, jazz, bluesrock och folk. Hur det låter? Ja, det är en bra fråga. Mellan spåren (som tillsammans når en längd på över en timme), vrids och vrakas det ordentligt. Ibland är det bara lite lugna orgelljud, med en aning lugn och stillsam sång över, medan man ibland kan tro att det är helvetet som brutit löst i studion, bland rågroovande gitarrer, flumorglar som går i extas i alla skalor - en massa flummigt buller och bång helt enkelt.
Det är en udda situation av oss på Deepdive att få ta emot skivor som dessa, men det händer någon gång ibland. Kan inte säga att jag är varken speciellt insatt i genren eller uppskattar den sådär hemskt mycket, men som sagt är verket otroligt varierat, vilket leder till att jag rådiggar vissa partier emellanåt, medan andra går förbi ganska likgiltigt. Men de rockiga och faktist rätt så tunga och grooviga styckena är oftast helt okej. Även det jammiga, som ger lyssnaren en känsla av att snarare sväva ute i rymden än att lyssna på en platta, har sin charm det också. Det är en skiva jag starkt kan rekommendera till folk med smak för den flummigare och space-orienterade rocken.
David Johansson (2004-06-07)
Bakom det extremt tråkiga och smaklösa skivomslaget till James Bands "The electric eel has got me by the brain banana" (citat "lånat" ur Simpsons) döljer sig inte mindre än tolv låtar. Skivan är bandets sjätte, och släpps på sätt och vis för att fira tio år som band. De fyra norrmännen härjar vilt, hit och dit, med en massa synthesizers, stränginstrument, pianon, diverse slagverk, givetvis sång och tre instrument som på engelska heter "hammond", "rhodes" och "wurlitzer". Enligt de själva spelar de en blandning av progressiv rock, psychedelia, jazz, bluesrock och folk. Hur det låter? Ja, det är en bra fråga. Mellan spåren (som tillsammans når en längd på över en timme), vrids och vrakas det ordentligt. Ibland är det bara lite lugna orgelljud, med en aning lugn och stillsam sång över, medan man ibland kan tro att det är helvetet som brutit löst i studion, bland rågroovande gitarrer, flumorglar som går i extas i alla skalor - en massa flummigt buller och bång helt enkelt.
Det är en udda situation av oss på Deepdive att få ta emot skivor som dessa, men det händer någon gång ibland. Kan inte säga att jag är varken speciellt insatt i genren eller uppskattar den sådär hemskt mycket, men som sagt är verket otroligt varierat, vilket leder till att jag rådiggar vissa partier emellanåt, medan andra går förbi ganska likgiltigt. Men de rockiga och faktist rätt så tunga och grooviga styckena är oftast helt okej. Även det jammiga, som ger lyssnaren en känsla av att snarare sväva ute i rymden än att lyssna på en platta, har sin charm det också. Det är en skiva jag starkt kan rekommendera till folk med smak för den flummigare och space-orienterade rocken.
David Johansson (2004-06-07)
spotify!
the electric eel has got me by the brain banana ligger nå ute på spotify. ingen bonusspor tilgjengelige fra den gang, så låtene er de samme som på skiva, men vi har tatt oss den frihet å fikse litt på et par fadinger som ikke satt heilt. i tillegg har suite: ignorance blitt én låt, som seg hør og bør. klikk inn og hør hvordan bandet låt i louis' siste dager. keyboard dominerer skiva. tydelig at vi var innstilt på å med så mye louis som mulig før det var for seint. klikk videre og nyt "en massa flummigt bummel och bång"! (deepdive magazine)
enjoy!
lørdag 3. juli 2010
generalcaféen 9. juli
dagen før jb overøser forsamlinga på generalen (generalforsamlinga?)med snirklete, proggedeliske syrerocketoner spiller trond little steven i erlend ropstads stjernespekkede e street band. 1! 2! 3! 4!
café generalen 10. juli
nå er vi straks på plass igjen på scenen hos general oscar i ravnedalen. denne ganga spiller vi ikke bingo eller norske svisker. det blir heller ikke et mylder av gjester slik det var for to år siden. hva blir det da, da? joa... en solid dose med staut rock. uka etter går turen til winos crew i arendal, og helga etter det besøker vi la reservada festivalen i lillesand. vi håper å se akkurat deg på minst en av plassene.
Abonner på:
Innlegg (Atom)